Christian Persson i Viken,        Anders Jönsson i Strand
Olof Eriksson i Grubbgård (Ede),        Anders Sjulsson i Fyrås
Per Rafaelsson i Lorås,        Erik Samuelsson i Håxås
Olof Jönsson i Tullingsås        Jon Persson i Björnsgård (Fyrås)
Per Danielsson i Grelsgård,        Per Andersson i Hallen
Per Broddesson i Öhn,        Nils Andersson i Ede.

Effter dhe höghwälborne nådige herrar, Rijksens rådh och Kongl. commissariers gifne resolution de dato Rödön 23 februarij 1670, sampt hans excell:ts gouverneurens höghwälborne H:r Carl Sparres gifne befallningh de dato 11 septembris 1673, ähr igenom ofwanbemelte opartijske nämbd, som af bägge parterna ähr sambtyckt och godkändt och ingen af dhem kunde giöra wildågan (?) eller jäfwa, den den långwarige och twistige saak emillan kyrckioherden i Hamerdal, wördig och wällärde H:r Erik Hedsander, Måns Eriksson i Mo och Lars Persson i Bye, kärande; sampt Sikås-männerne: Jöns Eriksson, Per Eriksson, Jon Olofsson, Lars Olofsson, Pål Persson, Jon Claesson, Jon Bonde, Anders Eriksson, h. Märit änkia, Thomas Persson och Olof Svensson, swarande; Angående slott och starr-myror, så och dher under tilhörige skogh, som af ålder hafwer legat och warit under Hammerdahls prästebordz äghor.
      Som bewijses, nembl; Först af dhe tiugufyras gifne bref A:o 1511 N:o 1. Sedan \ NB # 3 / tolfmans gifne syhn- och dombref, de dato Korssmässo dagh 1610. N:o 2 dher uthinnan förmähles, huru widt och långt kyrkio bordz sampt Moo och Byy ägorna med råå och röör hafwa warit omlagde, och ähre. Skogs skifften satte som i be:te 1610 åhrs dombref finnes, nembl: I een högh graan ståendes på langstranden, twert öfwer och nordan från Sijkåås, dherifrån twert öfwer een lågh; i een fuhru med een klöftet topp och sedan i ödehollmen och i meddiupet i bägge fieldåår, som ähre Sijkåås åår och Ödhen.
   4: Sedermehra ähr A:o 1618 d. 12 junij, då warande stridige parterna emillan oprättadt een förlijkningh No 3. som finnes A:o 1642 d. 29 novembris til större säkerheet wara publicerat på Hammerdahls laga tingh, efftersåsom Sijkåås-männerne wille åter å nyo genom tiugufyra manss synegångh, widare sökia sin fortua. Blef derföre slutit och sambtyckt, att ingenthera parten skulle widare dher på yrkia eller klandra; med den condition, att om någon protest skulle af wederparten widare föröfwas, då kyrckioherden odisputerligen effter förrige 1610 åhrs dombrefz innehåld skulle blifwa widh den possession som honom då lagligen waar genom syyn tildömbd, och blef fördenskuld då dheras skillnad som förlijknings skrifften innehåller. Således, att Sijkåås män skall bruka på den wästre sidan Looke bäcken, och prästen med hanss lo(?) ägare på den östre side, så märckierne skal sträckia sigh dhem emillan från Annås fiskierne wid försk:ne bäck till Mariwogs floholmen och märcket beent /: det ähr in recta linea :/ at sträckia sigh dher ifrån in till Ödhollmen.
   2: Befinnes ett extract af Hammerdahls kyrckioböcker afcopierat och vidimerat af lagman sal. Jöns Mickelsson och pastore i Brunflo och probst i Jempteland sal. H:r Olof Persson Drake, de dato 15. decembris 1640; af innehåld som föllier; Item Anåsen ligger til kyrckian Prästen til bord håld med fittian, uthan med ödhen mestedelen alle ofwan Byom lader och sedan alla tillunder som liggia och legat hafwer af ålder det Lit: C uthwijser.
   5: Hafwer pastor i Hammerdahl, sal. H:r Mårten Halvarsson [Halvardj], dio S. Michaëlis A:o 1648 låtit annotera uthj een kyrckiones book, lijka som ett inventarium på dhe ägor som höra och liggia under Prästebordet, dher uthj finnes af tridie puncten Sc: Annåås med myreslott, Ååfittiar, kyrckiomyran, alt up närsidan Sijkåås-åån och Marewogs floon, och nord åth Öden med Stång-fiskie, af hwilket godz skattas åhrligen tu skind aff prästen och ett af Moo-mannen N:o 4.
   6: Nämbden opå sin eedz plicht witnade, at ifrån A:o 1618 in til 1664 det ringesta hafwa afwettat något klander, eller någontera parten imedlertijdh hwar annan lagsökt, uthan kyrckioherderne hwar effter annan roligen samma ägor possiderat, häfdat och brukat.
   7: Sijkåås männerne kunde eij bewijsa med witnen eller någon skrifft, kyrckioherden til den synen warit lagligen stämbd eller dömbdt, mycket mindre consenterat, hwilket 1664 och 1665, 1666 åhrs protocoll nogsampt uthwijsa, som i högl. Kongl. Hof-rätten uthan twifwel, åhrligen, inlefwererade ähr.
   8: Kyrckioherden klageligen angifwer icke hafva niutit Hennes Kongl. May:ttz drotningh Christinas gifne resolution till goda, gifwen d. 25 Maij A:o 1646 lijka som flera i landet N:o V.
   9: Huru giäldzens signete ähr kommit under Sikås männernes undfångne syne bref 1664 och (?) bewijses med twenne attester N:o VI och N:o VII.

1. Emot föregående Pastoris documenter och skiähl insinuerade Sikås männerne ett syynebref daterat d. 2 octobris 1664, N:o VIII. Och såsom dhe dhermed ey hafwa något kunna uthrätta, altså förmådt sigh hanss excell:tz General leutnamptens och Gouverneurens, höghvälborne H:r Carl Sparres resolution gifwen på landztinget i Brunflo d. 30 Martij A:o 1665. Det een syyn parterne emillan skulle anställas, som seendes ähr af N:o IX.
   2. Anno 1666 den 7 septembris hafwer der på fölgdt åter igen een tolfmanna uthäradz syyn, 6 nämbdemän ifrån Sundsjö [Sundöö] giäld och 6 ifrån Brunflo [Brundfloo]; bewijs N:o X.
   3. Nils Andersson i Ede 75 åhr gammal, effter aflagd eed witnade, sine sal. faders ord, be:d Anders Nilsson i Ede, det han hafwer sagdt, att råmärckien emillan Kyrckiebordz ägor uthj Annås och Sikås byyn hafwer i Miöwågs osedt warit, in til dess Sal. H:r Isaac Stubb, Pastor i Hammerdal A:o 1610 igenom syhne gångh hafwer det, och mehra wunnit under Prästbordet.
   4. Olof Larsson i Edhe, 81 år gammalt, effter aflagdan eed witnade, det Sijkåås männerne för än A:o 1610, H:r Isaac Stubb höll syyn, hafwa dhe slagit til Miöwågs osedt och Miöwågs tufwan.
   5. Erik Nilsson på Åsen, wid sina 68 åhr gammal, effter aflagdan eedh witnade, det hanss sal. fader, Nils Eriksson på Åsen hafwer sagdt det Miöwågs osedt hafwer warit råmärkie emillan Sijkåås mannen och Kyrkiobordet, såsom och hanss sal. fahrfader, H:r Erik Jonsson, som hafwer warit kyrckioherde i Hammerdahl, det samma i sin lijfztijdh refererat för änn 1610 åhrs syhnegångh ähr anstält blifwen.

Kärande och swarandes åstundan och ödmiuke begäran ähr, det bägges dheras inlago emot hwar annan som ähr, den enes Libell och den andres replic måtte in orginali här befogadt och blifwa insinuerat, hwilket iagh för min ringa persohn tillika med nämbden finna skiähligt, på dhet icke må gifwas orsaak till någon suspicion, och alt detta oppå Högl. Kongl. Håfrättens nådige behagh, till hwilkens höghrättwijse omdöhme i all underdåhn. ödmiukheet denne twistige saak remitteres; att således wara passerat, som ofwanbemält ähr, betygar Häradz höfdingz doom i wärio hafwande. Actum Anno, loco & die, Ut supra.