Hammerdals tingslags Dombok 1673 Ht
(Källa: Mikrokort S3634, Svea hovrätts renoverade domböcker; s. 731v - 736)
Den 24 novembris höltz laga tingh i Hammerdahl, närwarandes Cronones Befallningsman, wäl:tt Daniel Bertilsson och nämbden.

Christian Persson i Viken,        Anders Jönsson i Strand,
Olof Eriksson i Grubbgård (Ede),        Anders Sjulsson i Fyrås
Per Rafaelsson i Lorås,        Erik Samuelsson i Håxås
Olof Jönsson i Tullingsås,        Jon Persson i Björnsgård (Fyrås)
Per Danielsson i Grelsgård,        Per Andersson i Hallen.
Per Broddesson i Öhn,        Lars Olofsson i Sikås.

1.
Effter Kongl. May:tz executions stadgas 26 punct, tilsattes opsyhningsmän i Hammerdal Per Olofsson Wässgiöte, Per Persson i Ede, Thomas Persson i Sikås, Isak Persson i Hallen. I Ström sochn, Jon Persson i Tullingsås och Anders Mårtensson i Öhn, hwilke aflade sin eedh, granneligen opspana och rättrådeligen anteckna och tilkänna gifwa, hwad hwar och een bryta emot Sweriges lagh och Kongl. May:ttz uthgångne ordningar.

2.
Ehuruwäl Hammerdals och Ströms allmoge ähre tilförne warnade å laga tingh at förfärdiga sin wägh på Jemptskogen, hwilken den resande offtast klagar öffwer; jembwäl igenom heela tingelaget hemma aldeles ogilla wägar och broar; men sådant ey effterkommit, uthan föregifwa gifwit penningarna til giästgifwaren Sven Nilsson i Bräcke, at han skulle hålla wägen laggill. Hwarföre opå Kongl. May:ttz nådige behag til åthwarningh saakfältes Hammerdahls tingslags allmogen til 40 m:k Sm:tt effter 3. cap. bygg. b. LL och sökie sin man, det bäst dhe gitta, Jemptskogswägen allenast angående.
    Yterligare allmogen tilsades, och warnades at byggia landzwägen emillan Häggenås och Hammerdal. Sammaledes uthugga och uthwidga winterwägen; dher dhe sådant försumma, skola dhe hwar för sigh plichta 3 m:k Sm:tt öfwer heela tingelaget.

3.
Edz männerne 7 st, och Åås boerne 8 st. som icke hafwa opstickat siön emillan ländzmans gården och präste ägorna, så at den resande man i mörkningen kan finna och fram komma, skohla derföre för tresko effter 3 cap. bygg. b. och 33 cap. ting. b. LL belöper 8 m:k Sm:t. Nembl. i Ede by, Per Persson, Nils Andersson, Jon Persson, Olof Israelsson, Olof Eriksson, Per Månsson, Jon Nilsson 9 m:k och i Åsen, Nils Olofsson, Erik Nilsson, Olof Mårtensson, Jon Andersson, Sjul Nilsson. Lars Månsson, Per Svensson och Johan Svensson (?) m:k och dher dhe här effter widare försumma, skohla dhe plichta hwartera 3 m:k Sm:tt aldenstund dhe tilförne offta warnade ähre.

4.
Leutnampten Lorentz Wandschier fullmechtig å hanss Excell:tz Gouverneurens, höghwälborne H:r Carl Sparres wäg:r klageligen angifwer, det Erik Svensson i Håxås hafwer förkleenat hanss Excell:tx höga respect med olijdelige ord, då cronones ländzman opläste för allmogen i sochnstugan hanss Excell:tz Gouverneurens resolution om 1670 åhrs omtwistade fouragies exequerande, Nembl:n att tolfmän ähre för godh at gå dher effter, och efftersom dhe ähre hijtkombne at skinna och skafwa oss, så tagh dhem och dragh åstad och panta uth.
   Hwartil Erich Swensson nekar hafwa så sina ord fält, derföre examinerades witnen edeligen hwar för sigh särskilt, nembl:n qwartermestaren Henrik Eliasson, betygade, at när som ländzman Claes Tiock opwiste hanss Excell:tz höghwälb:ne H:r Gouverneurens resolution och order om 1670 åhrs fouragies uthmätningh, swarade Erich Swensson, tolfmän hålla sigh för godh gå dher effter, skinnare och skafware ähre hijt kombne, dhe hafwa skinnat uth så mycket tilförne.
   Ryttaren Sven Persson och corporal Halvar Nilsson witnade det samma. Så emedan Erich Swensson af sworne witnen öfwertyges hafwa ofwanbe:te ord fält, hwarföre sakfältes han til 40 m:k Sm:tt effter 9 cap. konungs b. LL för sitt ogrundade och obetänckte taal.

5.
Regementskrifwaren Johan Johansson sigh beswärade det han effter H:r öfwerst leutnamptens höghwälborne Lars Axel Mörners order och befallningh öfwerskickade A:o 1671 ifrån Häggenås med Per Hansson i Lorås siu Rd:r i plåtar at igen lösa några ducater som stodo i Looråås, hoos Sven Persson i underpant. Hwilka ducater corporalen Jakob Slimback hafwer emottagit och skickat till leutnampten Lorentz Wandschier. Nu föregifwer leutnamnpten Wandschier det han hafwer med H:r öfwerst leutnamptens penningar be:te ducater inlöst och icke med regimentz skrifwarens, hwilke 7 Rd:r ey til datum ähre gottgiorde hoos H:r öfwerst leutnampten.
   Pehr Hansson som samma penningar fördt hafwer, betygar med sin anbudne eed, samma penningar 7 Rd:r i plåtar lefwert til Swen Persson i Looråås; hilket Swen Persson tilståår och bekänner sigh be:te penningar opburit af regementz skrifwarens uthskickade och ingen annan, derföre hafwer Swen Persson be:te ducater til corporal Jakob Slimback öfwer lefwererat, hwilken sedan dhem H:r leutnampten Wandschier öfwer skickade.
   Altså befinnes ducaterna effter höghwälborne H:r öfwerst leutnamptz order och med regementz skrifwarens penningar i kopparmynt wara igenlöste, fördenskuld tingsrätten sentenierat, det regementz skrifwaren böhr niuta sin lefwereringh til goda, och leutenampten Wandschier söker sin man igen det bäst han kan och gitter.

6.
Cronones ländzman Christian Andersson angaf i rätten huru såsom lappen Torkel Mårtensson hafwer förledin annan dagh påsk mårgon 1672 på kyrckiowalln, förr än gudz tiensten begyntes, brukat försmädelige ordh och lasteliga talt om hanss excell:ts Gouverneuren höghwälborne H:r Carl Sparre och befallningzman wälb:de Daniel Bertilsson, och sagdt, han skal reesa til Konungen i Stockholm och låta ophängia råghfinne herrn, Carl Sparre och befallningsman i galgen, såsom 2. hundar. Hwar til Torkiel nekar, föregifwandes warit så druckin, at han ey wiste hwad han talte eller sade; fördenskuld examinerades witnen.
   Erik Jonsson effter aflagd eed witnade, at när han annan dagh påsk mårgon 1672 skulle gå til kyrckian, råkade han lappen Torkiel Mårtensson på kyrckiowalln, han sadhe til sigh, Skal wij nu råkas här, iagh haar fått bref, at iagh skal låta bränna opp rågfinnan och drifwa dhem af skogen. När rogfinnan såfwa, så skal iagh waka, du hafwer ingen annan kongh än Carl Sparre och befallningsman Daniel Bertilsson, iag skal gå til konungen och låta hängia opp rågfinn herrn Carl Sparre och befallningsman i galgen som 2 hundar.
   Finnarna Mats Jonsson, Johan Olofsson, Mickel Andersson och Göran Matsson effter aflagdan eed witnade, at lappen Torkiel Mårtensson hafwer på kyrckiowallen före predikan om annan dagh påsk mårgon sagdt, at råghfinnan hafwa ingen annan kongh, än Carl Sparre och befallningsman Daniel Bertilsson, om iagh dragh til Stockholm så skohla dhe för min skuld hängia i galgen som twå hundar, såsom och hotat skulle bränna opp råghfinnan, och när dhe skulle såfwa, skulle han waka.
   Denne Torkiel hafwer icke länge warit här i Jemptelandz lappmarck, uthan hafft sitt tilhåld utj Ångermanlandz lappfiäll. Men altijd reest ifrån det ena landet til det andra, och med otijdigt tiggerij sigh oppehållit, såsom och warit oroligh, mycket mehra medh hotnade och undsägelse af folk undfångit det han hade begärat, än med godwillia och sambtyckio; hwilket han hafwer sedan anwändt til stort fyllerij, dher af hanss oskickelige och förargelige lefwerne ähr förordsakat wardit, som ingen ståår til at lijda.
   Dy är samptliges begiäran, at blifwa ifrån slijka oroliga människor befrijade, som hwarken lyda förmahningh eller befallningh. Denne ringa rätten effter noga öfwerwägande och betänkande kunna ey lappen Torkiel Mårtensson ifrån lijffz straffet befrija, uthan plichtar effter 9 cap. af konungs b. LL. Dock remitteras detta i all underdåhn. ödmiukheet till högl. Kongl. Håfrättens widare höghwijse och nådige omdöhme.

8.
Jon Anderssons hemman på Åsen, opbödz andra gången.

9.
Jon Erikssons hemman i Viken, opbödz första gången.

10.
Nils Anderssons arfwingar i Gisselås, opbiuda sitt hemman första gången.

11.
Blef af rätten förafskiedat, at Pål Olofsson som barnlöös man ähr skal effter Sweriges lagh 2 cap. ärfd.b.LL arfwa twådeelan effter sin hustru Karin Larsdotter, som död blef i barnfängie, i allom löösöhrom. Men tridie parten delas emillan den dödas fader, Lars Andersson i Fagerdal och sal. h. Karins samsyskon. Fadern dher af halfparten och den andra til samsyskonen, broder broders låt, och syster systers lått. Angående dhe 4 Rd:r 1 ort Lars Andersson tilståår sigh skyldigh wara, så erkännes han förplichtat til Påhl Olufsson genast betahla. Sammaledes och, ett åhrs löhn efter mätismanna ordom.

12.
Per Christianssons hemman i Lorås, opbödz tridie gången, köpt för 30 Rd:r in specie.

13.
Skal förordnas 3 opartijske män af Hammerdal och 3 från Lit som skohla ransaka den åwärkan Hindrik Olofsson i Rösta hafwer giordt på Solbergs och Fyrås mannens afradzlandh, i Hammerdahl sochn, och gifwa rätten dherom underrättelsse.

14.
Dhe twänne älfbroor wid Gisselås, emillan Hammerdal och Ström sochnar, som ofärdige ähre, pålades heela tingelaget at reparera och hålla widh mackt. Sammaledes och öfwerwägades, at hela tingelaget skohla samma wägh emillan Ströhm och Hammerdahl förfärdiga laggild näst kommande sommar, och sedan skohla dhe, som skogs ägare ähre effter öhre och örtugh hålla den wid macht.

15.
Cronones ländzman Christian Andersson angifwer det klockaren Jöns Eriksson i Sikås hafwer på een söndagh i sochnstugan, uti allmogens närwaro kallat Gåxsjö böderna 5 st. för tiufwar, det han ännu för rätten tilståår af hastige mode hafwa giort, och bedz före, förklarandes sigh ey annat hafwa förstådt, än goxsiömännerne skulle hafwa undandölt ett cronones fiskiewatn, som nu bewijses liggia inom dheras råå och röör och afradzbrefwet innehåller. Hwarföre saakfältes Jöns Erichsson effter 43 cap. tingsb. till 4 m:k Sm:tt för hwartera i Gåxsiö, belöper 15 m:k Sm:tt.

16.
Tobackz inspectorens fullmechtigh Lars Israelsson tillkänna gifwer, det Måns Eriksson i Mo, hafwer för sig bekändt hafft tobak och det til några i sochnen såldt, hwilket Måns i Moo tilståår, föregifwandes det hans son Elias Olofsson det fått af sin brodher i Norge til gifnings några alnar, och det förytrat på hanss wäg:r effter han sielf det ey brukade. Så emedan detta sträfwar emot Kongl. May:ttz utgångne placat, om tobackz handelen; Altså saakfältes Måns i Moo till 8 d:r Sm:tt effter 1662 åhrs tobackz placat 8. punctz innehåld.

17.
Lars Israelsson angifwer, det han hafwer kiöpt ett st. toback af Per Olofsson i Grubbgård (Ede), Pehr bekänner sigh det fått af Per Christiansson i Viken, hwilken föregifwer hafwa förledin höst det kiöpt af Christoffer Andersson Skott, till 2½ skålp:d derföre gifwit 5 ort. Men Christopher tilståår allenast ½ skålp:d och emedan Skotten ey undfalla kunde, handlat med tobak, dy saakfältes han til 8 d:r Km:tt effter ofwanbe:te Kongl. May:tz placatz lydelsse. Men kiöparenas saak opskiutes til nästa laga tingh och förfrågan hoos tobackz compagnie directeurer.

18.
Per Olofssons hemman i Fyrås opbödz tridie gången, kiöpt af Olof Israelsson i Hallen.

19.
Emedan som ländz och tolfmän opå sin edz plicht betyga, det Skarpås mans, Olof Svenssons instängde slottstycken icke länder hanss grannar i Håxås til någon skada, uthan dhe, dher brede wid kunna jembngoda slottängh oprödia, som pröfwes lijka lägenheet dher til finnas; Hwarföre effterlåtes Oluf Swensson dhem oklandrat behålla. Intil dess Huxååsman jembngoda slott stycken opröjt hafwer, så deela parterna sin emilan effter öre och örtugh til föllie af det 4:de cap. bygg.b:s inehåld, skogen anbelangande, dher dhe ey förlijkas som til förne, så effterlåtes dhem skiffta, aldenstund dhe lijka stort tunneland hafwa.

20.
Hans Eriksson i Grenås opbiuder första gången Per Jonssons hemman i Gåxsjö, pantsatt för 60 Rd:r wederbörande til återlössn.

21.
Olof Olofssons hemman i Skallgård (Fyrås) opbödz första gången, kiöpt af Pål Persson för 60 Rd:r.

22.
Swentiänaren Erik Olofsson i Sikås, klageligen angifwer, hurusom hanss brodher, sal. Jon Olofsson, som för 10 åhr sedan tiente i Fijnlijn (Lierne) i Norge hoos Fredrik Öön, hafwer han begifwit sigh öfwer fiället till Norrige och lappen Johan Clemetsson hafwer warit med i föllie som skulle honom ledsaga. Men uti baakresan ähr sal. Joen Olufsson om lifwet undkommen, huru och på hwad sätt, weet han icke, uthan hufwudskallen ähr i förledin sommar igenfunnin på landet, af Hans Bengtsson i Lijden (Sörli?). Men hanss börda och mössa fanst straxt igen i siön ett stycke ifrån byyn, och igen lijknelsse til sielfwe perssohnen.
   När som lappen begaf sig i föllie med Jon Olufsson, hade han icke en penningh med sigh, men när han kom til baka, hade han penningar nogh, och Lijdens boerne som bekommo penninger af lappen, hafwa sedan kiöp slagat med Snas (Snåsa) boerne, hwilka igenkände samma penningar som dhe hafwa utskickat med sal. Jon Olufsson. Sammaledes en smörask som Jon Olufsson hade i sin maatsäck wäst öfwer fiället, ähr och sedan igen känd, at lappen baar honom tilbaka, och allt sedan hafwer lappen hållit sigh undan.
   Til detta nekar lappen Johan Clemetsson, föregifwandes at han hafwer skildtz wäl ifrån Jon Olufsson, och han sedan gick til sin hemstadh. Erich Olofsson af rätten pålades til näste laga tingh förskaffa sigh bättre skähl och bewis ifrån Finlijen dher mordet skal wara skedt. Fördenskuld ährendet opå Kongl. May:tz nådige behag, opskiötz til widare inqvisition och ransakningh.


Föregående protokoll    -     Upp    -     Nästa protokoll

tillbaka