Till första sidan - Olika sorter - Portvinets historia - Producenter - Servera och lagra - När - Var - Hur - Etiketter
Sortimentet i Sverige - Specialsortimentet i Sverige - Portvin i Danmark

Portvin: tre huvudgrupper

 V I T T      Torrt vitt,     Sött vitt,     Lagrat vitt

TAWNY     Lagrad Tawny,     Tawny med ålder,     Colheita,     Garrafeira    

R U B Y     Lagrad Ruby,     Crusted Port,     Late bottled vintage,     Quinta vintage,     Vintage Port


Druvorna som skall bli Portvin skördas i september/oktober, uppe i bergstrakterna längs floden Douro, i nordöstra Portugal. Sedan vindruvorna krossats och fått jäsa i 30-40 timmar tillsätts 70-procentig druvsprit (aguardente, 1/5 sprit till 4/5 vinmust) så att jäsningen avstannar. Vinet behåller då mycket av druvans sötma och får en alkoholhalt på 19 - 21 %. Det lagras därefter på stora ek-fat eller ståltankar. Inom två år efter skörden avgörs hur vinet skall behandlas - vilket slags Portvin det skall bli.
    Om det röda vinet från ett visst år är av mycket hög kvalitet "deklarerar" man Vintage: det bästa vinet tappas upp på buteljer och får därefter utvecklas under 10 - 30 år. Vintage-vin är alltid blandat ur skördar från olika vingårdar - i annat fall kallas det Single-Quinta Vintage.
    Är det en bra årgång, men inte tillräckligt bra för att göra ett Vintage-vin, får vinet ligga på stora fat ett par år till, innan buteljering. Det kan då kallas Ruby Reserve (eller Reserva, om etiketten har text på portugisiska) om vinet är blandat av flera årgångar - tidigare kallades det Vintage Character. Är vinet från en enstaka årgång kallas det Late Bottled Vintage. Vinerna filtreras ofta för att man skall slippa den fällning som annars bildas i buteljen. Om vinet inte filtrerats kallas det förra Crusted Port, och det senare Traditional LBV.
    Vill man göra ett mildare portvin - Tawny - får det ligga kvar på små ekfat ytterligare flera år. Riktigt bra skördar kan fatlagras 20, 30, 40 år eller mer... Vissa goda årgångar av lagrad Tawny säljs med skördeåret angivet, det kallas då Colheita.
     En stor del av skördarna används dock till att göra vanlig, enkel "standard" Ruby eller billig Tawny, som bara lagrats 2 - 3 år.

Det finns en statlig myndighet som övervakar portvinsproduktionen, och som ser till att de ibland mycket stränga reglerna efterföljs. Det är Instituto do Vinho do Porto, Portvinsinstitutet, the Porto Wine Institute. Se längre ner på denna sida några exempel på lagrings- och buteljeringsreglerna.

Fr.o.m. år 2003 ändrades reglerna för vad som får stå på etiketten. Läs mer här!


TAWNY
[-ni]
Tawny är ett rödbrunt till gyllenbrunt, ibland ganska ljust vin, med mjuk smak och mild sötma. Det borde ha lagrats för att få rätt färg och smak, men enklare Tawny görs genom att blanda rött och vitt portvin. Billigare sorter är alltså en slags Portvins-Rosé. Tawny-viner får aldrig fällning i buteljen, och de behöver ej lagras ytterligare.
   (tawny = engelska för "bärnstensfärgad" eller "gulbrun")
Lagrad Tawny
(Tawny Reserva)
Rött portvin som lagras på ekfat får med tiden en allt ljusare färg. En bra Tawny skall vara lagrad i minst 7 år. Den är alltid blandad ur olika årgångar, och den känns lätt, elegant och delikat. En lagrad Tawny kallades tidigare t.ex. Finest Old Tawny, den kan ha speciella märkesnamn som Warres Nimrod, eller Calems Old Friends. Den svenska "klassikern" Grådask som tidigare benämndes Very Old Superior Tawny - numera Special Reserve - är ett utmärkt exempel på denna stil.
Tawny med ålder
(Velho / Old)
(Muito Velho / Very Old)
För Portvin som lagrats mer än sju år anges den genomsnittliga lagringstiden på etiketten (den kan vara 10, 20, 30 eller 40 år), liksom även buteljeringsåret. På etiketten kan också stå "Matured in wood" eller "Matured in Oak Casks" (Envelhecido em casco).
   Ett Tawny-vin är alltid moget och färdigt att njutas då det börjar säljas. En öppnad butelj kan sparas i några veckor - en oöppnad butelj i något år.
COLHEITA
[koll-jej-ta]
Ett årgångsvin som lagrats länge på ekfat (minst sju år), det är blandat av samma års skörd från olika vingårdar. De riktigt gamla kan dock vara lite "uppfräschade" med yngre viner. Förutom året för skörden får man ge akt på buteljeringsåret, för att se hur länge vinet är lagrat.
   En Colheita buteljeras först när den är färdig att njutas, ofta 10 till 30 år efter skörden. Colheita görs mest av de "portugisiska" vinhusen, de är mycket populära i Portugal, och till en del i England, men ej vanliga annars. Kan på engelska kallas Single year Tawny (t.ex. Dow´s Reserve).
   (colheita = portugisiska för "skörd")
Garrafeira
[gar-ra-fej-ra]
En ovanlig variant från ett enstaka skördeår, som idag görs enbart av Niepoort. Det är ett blandat vin som först lagrats på ekfat c:a 7 år, och sedan på tioliters damejeanner - i upp till 20 år, eller mer - innan buteljering. (Obs! Vissa lagrade lättviner kan också kallas Garrafeira.) Portvins-Garrafeira kan sägas vara ett mellanting mellan Colheita och Vintage.
   (garrafeira = portugisiska för "butelj")


RUBY
[ro-bi]
En blandning av unga, fruktiga viner som lagrats 2-3 år på fat. Det bör vara kärvt, men ha en värmande sötma och en sträv alkoholsmak. Filtreras före buteljeringen för att undvika fällningen. Skall ej lagras men kan sparas i upp till ett år. Många gånger står det inte Ruby på etiketten, utan endast ett märkesnamn.
   (ruby = engelska för "rubin-röd")
Lagrad Ruby
(Ruby Reserva)
Oftast helt enkelt ett Ruby-vin av bättre, men mycket varierad kvalitet. Blandas från olika årgångar, c:a 4-6 år efter skörden. Behöver ej lagras ytterligare. Denna typ kallades tidigare Vintage Character. En del producenter har ingen särskild beteckning på etiketten, utan bara sitt speciella märkesnamn - t.ex. Fonsecas Bin 27, Grahams Six Grapes, Novals LB, Cockburns Special Reserve, Warres Warrior och Taylors First Estate.
   Beteckningen Vintage Character skapades på 1920-talet för att tillmötesgå kravet på ett billigare "kvalitetsvin" än Vintage.
Crusted Port
[krass-tidd på:rt]
Crusted Port var tidigare en brittisk specialitet - som endast buteljerades i England - men ingen erkänd stil i Portugal. Crusted Port blandas av vin från två eller tre årgångar, vilka lagrats på fat i 2 - 4 år innan buteljering. Den filtreras ej, varför en fällning bildas i flaskan och vinet kan behöva dekanteras. Precis som Vintage-viner fortsätter det att utvecklas, och behöver ytterligare flera års lagring.
   Eftersom Portvin numera ej får buteljeras utanför Portugal upphörde tillverkningen av Crusted Port år 1988, men åtminstone ett par producenter (Graham´s och Churchill) har återupptagit produktionen.
   (crust = engelska för "skorpa, fällning")
Late Bottled Vintage
[lejt bått-eld vinn-tidsch]
En "lågpris-Vintage" som många gånger är av mycket hög kvalitet. En blandning av olika vingårdars skörd, som görs de år man inte producerar Vintage. Har lagrats på fat 4-6 år innan buteljering. Vinet kylstabiliseras, eller filtreras, för att få bort fällningen och behöver därför ej lagras ytterligare.
   Traditional LBV
Några producenter (t.ex. Warre) väljer att ej filtrera sitt LBV, det måste därför dekanteras före servering. Kan lagras flera år, men förändras snabbt sedan buteljen öppnats. Introducerades på 1950-talet.
(Single)
Quinta Vintage

[sing-el kinn-ta vinn-tidsch]
Ett årgångsvin som kommer från en enda vingård. Produceras oftast de goda år när man inte gör en blandad Vintage. Benämns på engelska Single Quinta. Ordet "Single" står dock inte på etiketten, men däremot vingårdens namn och Vintage. Dessa vingårdars skördar utgör ofta ryggraden i de bästa årens Vintage-vin.
   Observera att det finns andra typer av Portvin, än Vintage, som benämnas Single-Quinta, och alltså har vingårdens namn på etiketten! Adriano Ramos Pinto har t.ex. tre olika Single-Quinta-viner: En Ruby Reserva (Qta da Urtiga), en 10-års Tawny (Qta da Ervamoira) och en 20-års Tawny (Qta do Bom Retiro).
   (quinta = portugisiska för "(vin)gård, egendom")
VINTAGE
[vinn-tidsch]
Produceras endast mycket goda skördeår, vanligen 3-4 ggr per decennium. Tappas på butelj efter två - tre års fatlagring. Därefter behövs ytterligare många år för att uppnå mognad och elegans. (minst 7 -12 år för "portugisiska" viner och 10 -20 för "brittiska" - ibland ännu mer.) Bildar en kraftig fällning och måste dekanteras före servering. Eftersom vinet är en blandning kan de olika vinhusen hålla en jämn och likartad kvalitet på sina Vintage-viner.
   Det kan lagras i 20 - 50 år, men när buteljen väl öppnats förändras vinet snabbt, och bör konsumeras inom 3-4dagar - riktigt gamla inom ett dygn!.
   (vintage = engelska för "skörd")


VITT PORTVIN
Sött / Sweet / Doce
Torrt / Dry / Seco
Vitt Portvin tillverkades i början på 1900-talet av blå druvor, som fick jäsa utan skal. Numera används gröna druvor, med eller utan skal. Det blev populärt på 1930-talet, när Taylor´s lanserade Chip Dry. Det görs i flera varianter, från mycket sött till ganska torrt; det används mest som apéritif och är ganska populärt i Frankrike. Portugiserna dricker det gärna med några droppar Tonic. Vitt portvin finns också i en svagare "lätt-variant" (16 - 17 % alkohol) som kallas Light Dry (Leve Seco).
   Vitt Portvin har länge ansetts lite "mindervärdigt", speciellt av engelsmännen. På senare år har dock portvins-producenterna ansträngt sig för att skapa nya stilar för nya användningsområden.
Lagrat Vitt
Branco Reserva /
White Reserve
Också vitt portvin kan lagras, det får då med tiden en allt mörkare färg och säljs ibland som årgångsvin (Colheita). Gamla, lagrade vita Portviner skiljer sig mycket från de unga, både i färg, smak, doft, användningsområde och - inte minst - i utbud och pris... Lagrat Vitt dricks, liksom Tawny, mest efter måltiderna.
    På etiketterna kan graden av lagring beskrivas med de olika färgerna, t.ex. Blekt gul, Halmgul eller Gyllengul. Läs mera här.

Portvinsinstitutet (Instituto do Vinho do Porto - IVP)
IVP-sigill Portvinsproduktionen är strängt reglerad, för att kvalitén skall kunna bibehållas och tvivelaktiga metoder undvikas. För varje år bestäms hur stor kvantitet Porvin som får tillverkas. Det område i nordöstra Portugal som kan odla druvor som får omvandlas till Portvin begränsades redan år 1756. Vingårdarna inom området delas in i sex kategorier, A - F, utifrån tolv olika faktorer som poängsätts, t.ex jordmån, läge, odlade druvsorter, ålder på vinrankorna och gårdens skötsel. Gårdar i kategori A får göra upp till 600 liter Portvin per 1000 vinplantor. För övriga kategorier sjunker volymen och i kategori F får inget odlat vin bli Portvin - bara bordsvin.

De regler som bestämmer när olika portvinsssorter får buteljeras är noggrannt preciserade. Här följer några exempel:

Vintage - En provbutelj inlämnas till IVP tidigast den 1/1 och senast den 30/9 året efter skörden. Om provet godkänns skall vinet buteljeras tidigast den 1/7 det andra året, och senast den 1/6 det tredje året efter skörden. Exempel: Vintage 1994 skördades år 1994 och buteljerades någon gång mellan 1:a juli 1996 och 30 juni 1997.
   Samma bestämmelser gäller för (Single) Quinta Vintage.

Late bottled vintage - En provbutelj inlämnas tidigast den 1/3 och senast den 30/9 det fjärde året efter skörden. Om provet godkänns måste vinet buteljeras tidigast 1/7 det fjärde året, och senast 31/12 det sjätte året efter skörden. Exempel: L B V 1989 buteljerades mellan 1/7 1993 och 31/12 1995.
   Både skörde- och buteljeringsår skall anges på etiketten. Uttrycket Late Bottled Vintage måste tryckas på en enda rad och med samma typsnitt.

Colheita - Två provbuteljer lämnas in mellan den 1/7 och 31/12 det tredje året efter skörden. Vinet måste lagras på träfat i minst sju år, och det får buteljeras och säljas först sedan ett nytt prov har godkänts, efter den 1/1 året därefter. Colheita-viner får dock - och brukar - lagras ännu längre, och buteljeras kanske 10 - 20 - 50 år efter skörden. Ett nytt prov måste lämnas in till IVP före försäljning.


Till första sidan - Olika sorter - Portvinets historia - Producenter - Servera och lagra - När - Var - Hur - Etiketter
Sortimentet i Sverige - Specialsortimentet i Sverige - Sortimentet i Norge - Portvin i Danmark